Jag lyssnade på en ljudbok häromdagen och ramlade på en beskrivning av en person, att han kom från en fattig bakgrund och troligen inte skulle kunna läsa på college (USAs motsvarighet till senare gymnasiet + början av högskola/universitet). Jag hajade till och insåg hur otroligt gynnad jag själv har varit. Jag kom också från en fattig bakgrund men lyckligtvis fanns det ingen tvekan här i Sverige att jag skulle kunna läsa vilken linje jag ville på gymnasiet och högskola eller universitet. Jag drog på mig en del studielån för min Magisterexamen men jag tror att jag betalade av alltihop redan innan jag fyllde 40. Kanske att det har försämrats senare, jag är ju född på 60-talet och gick gymnasiet i slutet av 70-talet och början på 80-talet och sen universitet på 80-talet (tog examen 1990, men då hade jag pausat och jobbat 1986-1989 innan jag återvände och gjorde färdigt). Läängesen nu.

På tal om det där med född på 60-talet, min yngsta blandade ihop det och brukade säga att jag var född på 1600-talet. När jag var guide på Sala Silvergruva kändes det på nåt vis inte helt fel, då när jag var så fascinerad av tyske Georg Grissbach som var aktiv i silvergruvan på 1630-talet och framåt.

Anyway, det här med att ha möjlighet att studera vidare oavsett vilken bakgrund man har, det är lätt att ta det för givet. Tills man tittar på hur det fungerar i USA. OK, fri utbildning är inte det enda som man inser att man är gynnad med när man jämför med USA, särskilt som kvinna.